Nu har Svensk Travsport gjort ytterligare ett försök att ”smutskasta” DMSO. Denna gången är det Peter Kallings som är veterinär rådgivare som sticker ut hakan och blottar sina bristande kunskaper i ämnet. Och det är ju ofta de som inte kan som tror sig kunna allt. Hela Kallings artikel kan ni läsa här. I detta inlägg finns min kommentar på Kallings artikel som publicerats i Travronden den 19 februari 2016.
Som Kallings påpekar samlade Läkemedelsverket år 2010 till ett expertmöte angående ledbehandling av häst. Man konstaterade att det finns experimentella studier avseende DMSO i hästleder men att dessa studier var begränsade. Då det finns en antibiotisk verkan av DMSO i kombination med en antiinflammatorisk effekt rekommenderade dock Läkemedelsverket användning av DMSO vid så kallad septisk artrit (bakteriell ledinflammation). Det var inte bara DMSO som experterna hade synpunkter på. Användning av Tildren, IRAP och Calcitonin i hästleder ansågs inte vetenskapligt motiverat. Till skillnad från DMSO hade dessa preparat inga vetenskapliga studier alls vad gäller behandling i leder. Dessa preparat är dock flitigt använda på många kliniker och av många veterinärer utan att ytterligare vetenskapliga ”bevis” för nyttan har presenterats.
Att Veterinära ansvarsnämnden år 2000 fällde en veterinär som använt DMSO är helt riktigt. Men vad Kallings inte berättar är att veterinären ifråga överklagade detta beslut till Länsrätten i Jönköpings Län (numera Förvaltningsrätten). Här blev veterinären friad då Länsrätten inte såg något hinder för att använda DMSO vid ledbehandling av häst. Ett expertvittne från SLU’s veterinärfakultet ansåg till exempel att DMSO var enligt vetenskap och beprövad erfarenhet att använda vid ledbehandling.
När det gäller läkemedlets säkerhet för människor nämner Kallings att DMSO skulle ha någon form av mutagen effekt (ge förändring i den genetiska informationen) och därmed utgöra en risk för den som handhar substansen. Inom Europeiska Unionen (EU) finns en förordning (37/2010) som säger: ”För att skydda folkhälsan klassificerades farmakologiskt aktiva substanser, på grundval av vetenskapliga bedömningar av de berörda substanserna säkerhet…..”. I denna sammanställning finns DMSO upptagen som en farmakologiskt aktiv substans. Den vetenskapliga bedömningen som EU gjort är att DMSO är så ofarligt för människor att ingen karenstid för slakt behöver anges. Vilket är ganska naturligt för ett ämne som faktiskt bildas i kroppen.
Kallings tycker vidare att behandling med DMSO i hästleder är omdiskuterat. Så kan kanske vara fallet i de kretsar Kallings rör sig. Men hos alla oss kliniskt verksamma veterinärer som använder DMSO dagligen finns inget att diskutera. Vi använder ett läkemedel som vid vetenskapliga studier i slutet av 80-talet och början 90-talet visade god effekt, inte orsakade några bestående negativa effekter, har antibiotiska och antiinflammatoriska egenskaper, där Länsrätten inte hade något att anmärka på användningen i hästled och av EU anses helt ofarligt för människor att hantera. Ett läkemedel som använts vid ledinflammation hos hästar i över 30 år, och fortfarande använts så flitigt, måste ju till och med de mest skeptiska förstå att det faktiskt har en gynnsam effekt.
Genom att berätta halvsanningar och verkligen anstränga sig för att hitta något negativt att säga om detta läkemedel så uppnår Kallings – just ingenting.
